Tillbaka i stan…
Bra grejer med att vara tillbaka i stan:
1. Familjen finns nära inpå (bokstavligt talat)
2. Fri tillgång till telefon, mejl… dvs, ett antal personer ytterligare finns nära inpå…
3. Morgonkaffet smakar som det ska
4. Min säng, min soffa, min kyl, min kaffemugg, …
5. Man slipper prata i dyr mobil med dålig täckning – gissa hur mycket det finns att bli uppdaterad om…
11 år idag
Hej älskling!
Ikväll är det elva år sedan du ringde upp mig för att tala ut om dina känslor för mig. Jag har nog aldrig varit lyckligare än den (torsdags!)kvällen… allt var så magiskt att det inte föll oss in att lägga på luren och träffas – trots att vi bodde grannar… kanske skulle magin brytas om vi inte längre hade varandras röster i örat… Lyckan har sedan dess inte avtagit och nu finns vi här elva år senare. Puss på dig!
Gud är verkligt god
På den här retreaten handlar det mycket om att lyssna till olika ”sessions” men också att bara vara i Guds närhet som vi säger; dvs be, be för andra, få förbön och lovsjunga. När jag kom hit ville jag verkligen bringa klarhet i ett bekymmer, få se det klarare. Igår morse fick jag verkligen en hint om hur Gud ser på just den situationen men hade svårt att tro att det VERKLIGEN gick att lita på och sa till Gud att det där måste du säga genom flera personer. Och jag har fått det bekräftat på lite olika sätt av tre stycken hittills idag. Som helt ovetandes om mig, eller vad funderar på och känner säger sådant som för mig ”make sense”…
VAB-ande pappa
T är hemma med sjuk femåring. Han har så här kul… Visst är han fantastisk!
httpv://www.youtube.com/watch?v=AAcCBnfyKqc&feature=channel_page
Bra saker med att vara på retreat
1. Jag vare sig dukar fram eller dukar bort mat
2. Jag får dela rum med Malin
3. Jag får lyssna till bra undervisning
4. Jag blir påmind om vad Gud sagt och får lyssna till vad han vill säga idag
5. Givande samtal
6. Min hemlängtan vittnar om att där finns högt älskade familjemedlemmar som jag snart får träffa igen
Bra saker med den här helgen
1. Min premiär som söndagsskoletant gick bra idag – mina barn ger mig högsta betyg. Temat var Lovsång och nu i rummet intill gnolar femåringne den fina ”Jesus åh vad jag älskar dig” som vi sjöng på barnens Storsamling.
2. Jag och femåringen har varit på jympa på Friskis… varsinn men ändå. Det är min grej! Och så nära ett dansgolv en heltidsanställ pastor med småbarn kommer en söndag i januari…Eloge också till Ebba som ledde det passet, saknar henne på lördagsmorgnar här på ”vårt” Friskis.
3. Åttaåringens maxade lördag igår… När hon kom till kyrkan imorse hade hon en speciell aura omkring sig – hon hade haft det kanon med Camilla o Minna…
4. Vårt ”ungdomslovsångsteam” ledde lovsång på gudstjänsten, fick bara höra två låtar men de gjorde det kanon!
5. Spotify!
Timo
Min pappa är på besök, så vi tillbringade en del av fredagskvällen vid Tv´n med ”På spåret”, vilket inte är tradition hos oss annars. Där sjöng en för okänd artist; Timo Räisänen två covers bl a Mariah Carey`s gamla hit ”Hero”. (Fast det är ju bara jag som är oinsatt inser man på Youtube eftersom han varit med både här och där och vunnit guldbaggar….) Det var så förtjusande tolkningar, så nu sitter jag här med Timo på Spotify… Spotify är fantastiskt… En bra låt på radio o TV och sedan är det bara att gå till Spotify; där har man antagligen tillgång till alla skivor gjorda av den artisten, när man vill, hur mycket man vill, var man vill…gratis… Inspirerande!
Positiva vibbar
Idag har jag fått ytterligare bevis för att samtal alltid leder saker framåt… Är en så utpräglad teammänniska, att resonera med andra är det enda sättet att jobba/leva… Och så på eftermiddagen fick jag ett mejl från en tjej i kyrkan som ville vara med i ett av de team som jag jobbar med och där vi verkligen längtar efter mer resurser… Kan man bli annat än lycklig?
Och ja… morgonen var kanon igen!
Bra morgon igen!
Mer död än levande kom jag igen ur sängen extra tidigt imorse, med hjälp av T som jag hade i telefonluren. Han la inte på förrän lampan var tänd och jag kastat fötterna över sängkanten… Sedan är det ju så underbart att komma upp! Det blev Debussy´s pianomusik (SPOTIFY!!!) och ett långt samtal om livet i stort och vårt liv i synnerhet med åttaåringen – på toaletten!!! Vi fick oss ett gott skratt när vi insåg att vi suttit där jättelänge och pratat… Men det var där jag var när hon kom nertrippandes…Vi åt sedan frukost i typ en hel halvtimme och kom iväg i god tid efter en stund framför hallspegeln där den nya tofshyllan gjorde den stunden betydligt trevligare än vanligt…
Lotta!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Käraste Lotta – min vän och syster, min följeslagare genom allt.
I tio år drygt har jag fått förmånen att ha dig i mitt liv, först lite mer i utkanten men i raskt tempo gick du med lätta och följsamma steg in mot alltings absoluta kärna. Där har du sedan förblivit. Inget verkar hittills kunna ändra på den saken, vare sig framgång eller motgång, eller geografiska klurigheter eller när jag då och då sviker… Jag hoppas du kommit för att stanna för jag vet inte riktigt hur det skulle gå utan dig….
Du har ju en förmåga att alltid få en att känna sig lite mer värdefull, älskad, duglig, speciell och fullt tillräcklig. Och ändå behöver man inte alls vara något av det i din närhet – man kan vara hur eländig som helst… Du trollar med dina och andras barn, du sätter ord på det som inte går att uttrycka, du bekräftar, ser och ger förlösande insikter om livet, mig själv och alltings orsak och verkan… Du är kreativ, förvandlar rum till skönhet där ingen annan såg något att göra… du är gästvänlig, fruktansvärt kul och kvick, ödmjuk, socialt begåvad, ambitiös, kunnig, reflekterande, lärande, ….. Listan kan göras lång.
Mest tacksam är jag idag för att jag får känna dig, räkna dig som vän och att du finns i Malmö igen.
Grattis på din stora dag idag – 40 år!