Ett annat blogginlägg
Min åttaåring har ju sin egen blogg ”Min lilla dagbok”… Där skrev hon häromdagen följande fundering:
”först viste inte jag att man kunde ha en dagbok på darton men när jag fik reda på att man kunde ha det så blev jag väldikt förvådnad för jag trode att man bara kunde ha det i en bok”
Tänk vad mycket det finns att upptäcka…
Projekt överleva morgnarna
Jo, det började ju lysande… vi försov oss måndag OCH tisdag. (Vilket vi aldrig gör) Nästan så att man börjar tro på ödet som man ju enligt ordstävet inte ska utmana. Men imorse…Tredje morgonen gillt! Jag klev upp en halvtimme tidigare än vanligt. Väckte direkt femåringen men sa att det var gott om tid varpå hon suckade välbehagligt ”ÅÅÅÅH, mamma, då kan jag sova mer”. Åttaåringen vaknade lite mer men fick också ligga kvar o dra sig. Gick ner till kaffebryggaren som redan var laddad, gjorde sedan iordning mig själv till tonerna av Toots Thielemann (SPOTIFY!!!), tände en massa ljus och dukade fram det av frukosten som inte gått att förbereda på kvällen, tände kandelabern och gick efter en halvtimme upp igen till barnen. De var nu vakna och den större av dem redan påklädd. När E ville ha hjälp med kläderna sa den större därför ”Jag kan hjälpa dig!!!” (Man häpnar). Sedan åt vi frukost en lång stund, och hann med alla håruppsättningar och matsäckar utan minsta friktion… Nu ska vi skruva ihop hyllan i hallen som inköptes igår, så blir hår- och fixdelen ännu roligare imorgon…
Skämslåtar, och skämsfilmer också för den delen…
Du måste finnas, Kristina från Duvemåla…blir det vackrare…
httpv://se.youtube.com/watch?v=MtE3Do1GHNM&feature=related
Har nog sett Bodyguard fler gånger än man vill veta…senast nu på jullovet… Snyft och snörvel och vad snygg Costner är… Ja, vi pratar skämsfilm… Men vackert sjunger hon…
httpv://se.youtube.com/watch?v=xNarn1MY6kY
A preachers wife…Riktig B-film men igen; vackert sjunger hon…Whitney….den här skivan och filmen kom när jag fortfarande gick och spanade på min man i hemlighet…fick t o m låna skivan av honom… Ja, jag trodde på dig och mig, och gör så fortfarande… snyft & snörvel…(Blev i princip kär i min man till den här låten…)
httpv://se.youtube.com/watch?v=m0XiJE2Txzc&feature=related
Tillbaka ännu längre i tiden…80tal… Slickbook…och sedemera ”Vår sång”, en av många… Kommer du hem och sjunger för mig, älsklingen?
httpv://se.youtube.com/watch?v=EQsXEOg5hpA
Now we´re talking 80tal och smöriga tonårshjärtan…Riktigt hög volym… vilka rysningar denna låt framkallade… visserligen gör den det nu också, men av något annorlunda karaktär…
Cafétips
Idag hamnade jag av lite logistiska och geografiska lustiga omständigheter på ett café i Rörsjöstaden som jag inte visste fanns; Element café. Det var väldigt trevligt och väldigt lämpat för möten och samtal… Goda men dyra mackor och ok kaffe.
Löjtnantsgatan, tvärgata till Föreningsgatan, vid Pauliskolan…
Maxad helg till helgen för åttaåringen
Får igen och igen berätta om nästa helg för åttaåringen… Hon kan inte få in i skallen alla fantastiska grejer som kommer att hända då… På fredag kväll kommer morfar för att gratta. På lördag fm ska hon, pappa T och morfar åka skridskor. På eftermiddagen ska hon på bowlingkalas för en kille i klassen. Därifrån direkt till annat kalas. Från det kalaset ska hon få följa med en av favoritbarnvakterna hem för att med henne och en annan favoritbarnvakt (båda är mina favoritkompisar…, sådant går i arv…) ha myskväll med övernattning. Sedan på söndag direkt till kyrkan där jag & T är ledare på Immanuel&Co… Maxat är bara förnamnet… Lyckorus är bara efternamnet…
Reningsbad
Idag har vi SLÄNGT – en favoritsysselsättning faktiskt. Två lass med hyrsläp till tippen, med saker från trädgårdsförrådet och källaren och en del andra hörn… Så har vi röjt hallgarderoben som alltid blir en riktig vardagspropp och kräver en årlig röjning… SÅ SKÖNT! Har fått tillbaka hoppet om att någon gång ha var sak på sin plats även i källaren. Det är min utopiska dröm… att ingenting finns som inte har sin givna plats eller funktion…
Idag slängde jag bl a en massa barnkläder… K har haft dem, E har haft dem, H har ärvt dem och lämnat tillbaka dem och ytterligare en familj har fått plocka det som de ville ha… ÄNDÅ var det svårt att göra sig av med… Helt otroligt. Men vissa kläder minns man vad man tänkte när man köpte dem… Nåväl, ett antal jättebra bodies och tröjor åkte idag och nu finns ingen återvändo. Men ett antal julklänningar benådades, hängslejeanskjolen som farmor köpte till K´s tvåmånadersdag och en skittuff skidjacka som vi köpte alldeles innan K föddes på nyårsrea, då vi drömde oss fram till vintern efter då vår lilla tjej skulle kunna ha den…
Ett ljus i mörkret
Jag säger bara SPOTIFY!!! I höstas fattade jag att det fanns något som hette Spotify, som man ville åt, och kunde komma åt genom betaltjänst, men man kände på sig borde nå en så småningom ändå… För man måste få en inbjudan av någon som redan har Spotify… Trodde inte mina ögon i torsdags kväll sent, när Emanuel Karlsten på Dagen i sin blogg bjöd ut Spotify-inbjudningar om man skickade in en kommentar med sin epostadress och bara tolv stycken hade hunnit före mig… Jag var bara inne där av en slump alldeles för sent på kvällen, men T var och spelade sen inomhusfotboll så jag blev sittandes på internet… Så i fredags kom så INBJUDAN! Vilken lycka!
Spotify funkar så här… Man loggar in på sitt konto…Man söker på låtar, artister och lyssnar som på radio fast det man vill… Man lägger upp spellistor och kan därmed lyssna på vad man vill när man vill hur mycket man vill… gratis, från vilken dator som helst där man har tillgång till en uppkoppling… Är inte det fantastiskt…
En annan ljusglimt…
Igår när gästerna gått och vi satt kvar i soffan och bara mös pratade vi om tio år gamla åttaårsdagar… När Lisa fyllde åtta åskade det, vilket äventyr… Märkligt att denna vuxna lilla människa i soffan bara för ett par år sedan var åtta år… Hon är en annan ljusglimt. Igår var hon nyklippt och så här söt:
När Lisa var liten var hon ett extremt knippe av allt möjligt men bl a var hon så glad! När vi en gång frågade varför hon alltid var så glad utbrast hon i en egenhändigt plötsligt spontankomponerad sång med en överhurtig melodi: ”Det är så positivt att vara positiv, det är så negativt att vara negativ”… Och på den vägen är det… Numera fyller hon sina dagar med musik, till min och andras stora glädje, och har visat sig vara en riktig talang! Vilket inte alls egentligen är förvånande. Hon har under de år jag fått förmånen att betrakta henne lärt mig att en människa kan ha ett grundsväng som går igenom i mer än musik. Ett slags ”gehör” som märks i tajming, humor, språkkänsla, på hästryggen, i samspelet med andra människor…och i musiken… Och i köket….Hon bakade redan som liten världens godaste chokladbollar…hon frångick receptet lite… extra smör och extra kaffe… ingen hade lärt henne… sådan far sådan dotter.
Kvällsandakt
En ljusglimt var också vår gudstjänst idag; mycket pga av min låtsassyster Malins strålande inledning av gudstjänsten, och Edvins snygga lovsång… Predikan var enligt T mycket bra, men den jag missade eftersom jag var på Immanuel&Co (vår söndagsskola) då.
Om du vill få en liten kvällsandakt (eller kanske morgonandakt, eller lunchandakt eller… whateverandakt) så är Malins snygga inledning här:
Dagens tema är ”Vilka vill vi vara i Kristus?”.
Och då tänkte jag passa på att berätta något om hur jag faktiskt vill vara.
Jag har en önskan om att leva ett liv med Kristus i det fördolda så att det genomsyrar hela mitt liv, rakt igenom. Att leva ett liv som är äkta, rakt igenom.
Jag kommer kanske aldrig att kunna leva så bra, generöst, milt, tålmodigt, osjälviskt och duktigt som jag skulle vilja….men förhoppningsvis alltmer fyllt av Guds nåd och kärlek.
Min önskan är att den nåd och kärlek Gud har mött mig med ska få genomsyra mig så till den grad att den tränger ut och möter andra människor genom mig.
Att få vara som en rödbeta, likadan rakt igenom.
Och inte vara som en rädisa som ser ut på ett sätt, ja röd alltså, utanpå och vara helt annorlunda, alldeles vit, inuti. Alltså ge sken av att vara på ett sätt men visa sig vara något helt annat under ytan.
När jag googlade rödbeta blev jag väldigt uppmuntrad och blev ännu mer övertygad om att min önskan om att vara som en rödbeta är bra. Om rödbetan står det bl a så här, att
-den är lättodlad: tänk att få vara sådan att jag växer lätt i Guds rike
-den är härdig: ja det önskar jag verkligen, att bli mer uthållig och tålig
-den har små krav: det är verkligen föredömligt
-den har ett stort näringsbehov: det känner jag igen mig i, jag behöver ständigt fylla på av allt som har med Gud att göra, jag känner mig ibland som ett läckande såll
-och till sist är den problemfri: det låter inte alls bekant, men eftersträvansvärt!
Ja, att få vara som en rödbeta, likadan rakt igenom. Och också smitta av mig på min omgivning på samma sätt som en rödbeta rödfärgar det mesta den kommer i kontakt med.
Herre, vi ber att Du idag ska komma och möta oss sådana vi är.
Vi välkomnar Dig Helige Ande!
Kom Gud och gör Ditt verk i oss att vi får bli mer lika Kristus.
Låt oss få ta del av Din nåd och kärlek och gör oss mer äkta.
Förvandla oss rakt igenom.
Jag tackar Dig för vad Du vill göra i våra liv idag.
Amen.
(har redigerat bort det som beskrev gudstjänsten… )
Min stora ljusglimt
Min skatt, prinsessa, själsfrände, lilla och stora dotter, min ljusglimt! Med det fantastiska namnet Klara, och som från början verkligen har varit min, vår och mångas ljusglimt… Idag fyllde hon 8 år! Otroligt vacker och chockerande ”stor”… en ny era på något vis. Nu sitter hon och skriver i en ny skrivbok, ur sitt eget inre liv, som hon själv befolkar… Inte i varje ögonblick längre medveten om mig, inte längre helt beroende av sina föräldrar. Så mycket är redan gjort i min roll som hennes mamma. Hoppas bara att det ska räcka en bit av vägen… Så mycket jag inte längre kan hjälpa henne med, så många situationer som jag inte är närvarande i…. En otrolig liten tjej är hon i alla fall. Vacker, otroligt intelligent, mer omsorgsfull än vad som är bra för henne, väldigt inkännande… Uttrycksförmåga, ledarskapsgåva, musikalitet, kreativitet, sväng, grym koll på kroppen – dansar otroligt, simmar som en delfin och snabb i benen… Ja, hon är helt enkelt otrolig! Och mest av allt – hon är vår dotter… att få bo i samma hus som en sådan liten människa borde väl anses som stor LYCKA!
Åttan har lillasyster kämpat med hela morgonen…