…men vi måste komma ihåg att vi är hemskt lyckliga
Igår kväll när vi skulle till att somna och hade reflekterat lite över livet avslutade vi med ”…men vi måste komma ihåg att vi är hemskt lyckliga…tänk på allt vi har… vår relation, alla våra barn, vårt lilla hem, jobb som innebär utmaningar, en massa vänner, begåvning…”
Så lätt det är att fastna i ett litet hörn av livet och glo ihjäl sig där och tycka att man har något att vara olycklig över…
Bra saker med jullovet
1. Man kunde ligga kvar i sängen
2. Man kunde gå och lägga sig supersent
3. Man kunde se ohämmat många avsnitt av House på DVD
4. Man kunde bjuda hem folk varenda dag
5. Man kunde äta mat på konstiga tider, som frukost vid elva (för en barnfamilj är det exotiskt….)
6. Man kunde gå och träna när man ville
7. Man kunde få några kreativa saker gjort som man inte orkar en vardagskväll i februari…
8. Man kunde ta dagen som den kommer
9. Man kunde spela hundra omgångar av bejeweled på king.com
10. Man kunde läsa en massa bloggar
Morotskaka
Mitt allra bästa recept på morotskaka, vilken lycka det var för drygt tio år sedan när denna fantastiska kaka dök upp i tillvaron! Tror att receptet är från vännen Lasse!
2 ägg
2 dl socker
(vispas i vanlig ordning)
1 dl olja
minst 3 dl fint rivna morötter (ca tre ganska rejäla morötter)
(blandas i)
2,5 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1,5 tsk vaniljsocker (men det kan man ju alltid ta mer av)
1,5 tsk kanel (kan man också ta mer av)
(rörs ihop och blandas i smeten)
Grädda i smord o bröad rund form 40 min 175 grader
Svalna!
Kräm ovanpå:
Litet paket Philadelphiaost (går bra med light)
25 g mjukt smör
2 dl florsocker
(rör ihop, ta hjälp av stavmixer för att slippa smörklumpar)
Bre på när kakan är sval. Strö på cocos. Ställ i kylen.
Inbillar mig att det kunde vara gott med lite limesaft i krämen?
Min svåger som avskyr kokos skulle äta av denna, så jag var barmhärtig och sparade en fjärdedel åt honom… Snällt men inte så tjusigt… 🙂
8 bra grejer med att jullovsstorstäda femåringens rum
1. Man hittar dussintals med borttappade hårspännen och snoddar
2. Man hittar borttappade morgontofflor
3. Man får slänga hatobjekt bland leksakerna
4. Mängden damm i huset som helhet har minskat med en ansenlig procentsats
5. Femåringen vill helt plötsligt vara själv på sitt rum
6. Femåringen märker att det inte behövs ytterligare gosedjur
7. Ungefär 1000 halvfärdiga teckningar och halvklippta pappersark blir övermäktigt att sortera och åker i skräppåsen
8. Chansen finns att hon ikväll tar nya tag med kvällsstädningen
Kunde gått hur som helst, men gick ”bra”
T´s Lisa skrämde slag på oss ikväll genom att bli avkastad från hästen, åka ambulans in till akuten med fruktansvärda ryggsmärtor och knappt kunna röra benen. Man hinner tänka ganska mycket medan man väntar på beskeden. Den här gången blev beskedet ”Inget är brutet”, så trots att hon har fruktanvärt ont kan vi andas ut. Så nära är det mellan skräck och lättnad… Vilken tacksamhet man känner en sådan här gång. Att centimetrarna var på Lisas sida. När det inte går en lika väl blir man ju så fruktansvärt arg och besviken; varför skulle detta hända nu, och just mig och oss? Kunde det inte lika väl INTE hänt? Men så får man komma ihåg alla sådana här gånger… då man inte får sina värsta farhågor besannade, utan får dra en lättnadens suck…
Inspirerande arbetsuppgifter
I och med det nya året har jag bytt arbetsuppgifter. Just att göra det har inte känts alltigenom lyckligt, förändringar medför ju en hel del. Igår mötte jag o T dock två personer som vi kommer jobba med i det nya området, Barn&Familj i kyrkan, och just igår handlade det om söndagsskolan, hos oss kallat Immanuel&Co. Det var riktigt inspirerande att sitta ner och samtala! Det finns så mycket hjärta hos folk, engagemang och beslutsamhet. Och jag fick verkligen känslan att det här stora och ganska skrämmande uppdraget inte är så skrämmande med alla dessa medarbetare som verkligen satsar! Eloge till alla våra barnledare!
Uppladdning och nerräkning
Ny termin närmar sig obönhörligt… En del med terminsuppehållet är att få ordning på några saker som tidigare var i oordning. Har inte kommit oss för något enda sådant hittills på denna ledighet… Men idag vände vi i alla fall upp och ned på K´s rum och slängde en massa skräp… En dryg IKEA-kasse fyllde vi med skräp från hennes lilla rum…Så en liten befrielse var det faktiskt!
Ljusare tider
Faktiskt är det så att vi nu har klarat av den mörkaste tiden, med förståndet i behåll och nu går det mot vår och värme. Visst är hösten supermysig, inte tu tal om det, men det är så speciellt varje gång man kommer in i mars och vet att det ljusa varma halvåret ligger framför… Själva klngen i januari andas hopp vad gäller det tycker jag. Och har det inte blivit lite ljusare redan?
Först på plan
Idag öppnade Friskis kl 14 för att hålla öppet i bara fyra timmar. Jag hängde på låset då. Under den timmen jag höll till på löpbandet kom det en hel del folk. En del påfallande nya i huset. Gissar att ett och annat nyårslöfte skulle förverkligas och kunde inte låta bli att känna mig lite stolt över att jag gick dit av gammal vana. Nåväl, inte så gammal, men ändock… Slog ett och annat personligt rekord idag också.