Livsåskådning?
Vilket otroligt konstigt ord by the way…
Men nu var det inte det utan bara en fundering så där lite för mig själv om inte vi har fått en ny just sådan; livsåskådning, mitt ibland oss, som heter livsstilsbloggar. Alla de där om inredning, lantliv, bakning och jag vet inte allt. Som är vackra, vilsamma, inspirerande, tänkvärda… Och om man ska tro kommentarsfälten; en daglig vana, det man börjar dagen med, inspiration för vardagen, näring att orka framåt.
Låter rättså bekant. Förr hette det morgonandakt…
Tydligen kan vi orka även denna dag pga någon annans helgutflykt, brödbak, kvalitetstid med familjen eller ommålade hallmöbel.
Blir rätt fundersam. Det finns något djupt sympatiskt med denna vänliga, trevliga (kvinno)bloggosfär. Men vad drivs vi framåt till och vad gör den inspirationen med folk?
Att härma en annan familj, eller tro att normen är ett stylat kök med vackra bakformar. Är det på riktigt livskvalitet och att forma sitt liv så att det på ett unikt sätt gör avtryck och betyder något för andra människor. Att drivas framåt av andras tillsnyggade tillvaro? Är det inspiration på riktigt?
Vill nog hellre gå till honom som kallar sig Källan.