TisdagsTankar
Övergången mellan sommarsemester och nytt arbetsår är en alldeles speciell tid för mig. Mycket mer än nyårsaftnar, eller jämna födelsedagar markerar den ny tid och nya möjligheter, bjuder på utrymme för reflektion, nya ansatser, och chansen att skapa rutiner och scheman som mer liknar mina ideal. Med delvis nya arbetsuppgifter krävs extra mycket denna gång, men också möjligheter till annat tempo och tidsbudget. Varje år är det på ett sätt en plåga att titta tillbaka på gamla föresatser och inse allt som inte blev, men också en möjlighet att för femtielfte gången nystarta samma gamla föresats; för att man helt enkelt inte ser någon anledning att ge upp den där tanken.
Så… just dessa dagar har ett speciellt skimmer över sig. Som faktiskt överskuggar bävan, motsträvigheten och kroppens önskan om fortsatt sommar…
Sköna måndag
Fått ordning på lite plantor idag; dags för Dahliorna att börja vänja sig vid utomhuslivet…38 st 🙂
Nu är det bara pumpor, tomater, paprikor, melon, physalis och bönor kvar inomhus…
Sprang en bit, har veckohandlat, tvättat och slängt iväg en kasse glasburkar. Hämtat och lämnat barn, skänkt en cykel och gjort lunch och kvällsmat. Hmm… lite ledigt ändå mellan varven.
Kort arbetsvecka då vi fixat så att vi kan vara med i barnens långhelg. Skönt!
TisdagsTankar
När jag pratade de första gångerna med den person som kom att bli min man; var ett av de bestående intrycken att han sa återkommande ”Det tror jag inte alls”. Något slags intelligent mothugg. Välbehövligt. Ibland är vi så nervösa när någon säger emot och när våra formuleringar ifrågasätts. Har några som skärper mina tankar och tvingar fram mer exakta formuleringar. Ibland blir de nästan till inre röster som skärper mina tankar även när personerna inte är involverade.
Tankar behöver hållas igång…