Underbara människor som vill finnas i mitt liv
Ett peppande sms i rättan tid. Som vänder känslan inför uppdraget. Som kanske avgör hela saken. Ensam är inte stark.
Samtalet där man får spegla allt snurrigt och höra att det kanske snurrar för andra också. Ensam är inte stark.
En uppmuntran i förbifarten; att tillfället då orden inte infann sig och uttrycket blev vagt, för någon var på pricken och något som behövde sägas. Ensam är inte stark.
Min bild och färdiga uppfattning som visar sig inte vara facit på något sätt. Något egenproducerat kunde såklart bli bättre. Ensam är inte stark.
Energin från andra som vill samma sak. Ensam är inte stark.
Maken som överraskar och skämmer bort. Ensam är inte stark.
En gammal betraktelse… från si så där vintern 2007
Guldgator, änglar som sjunger och spelar harpa, portar av pärlor, bomullstussemoln, philadelfiaost, luciaklänningar,… är det bilden vi har av det eviga livet som hägrar när detta jordeliv är slut… ?
Då kan man förstå varför vi lever våra liv som skållade råttor och varför upplevelsesemestrar och snabba karriärer är viktigare än någonsin – vi har ju helt enkelt ganska bråttom att hinna med allt roligt och utmanande innan denna tristess bland moln, och harpomusik bryter in i våra liv.
Eller har vi glömt bort hur det egentligen ligger till med ”det eviga hoppet”— med den framtid som Gud lovat oss i Bibeln, då Guds rike ska komma helt och hållet, och Guds vilja ska få ske helt och hållet…
Tänk om det är som att ständigt kunna välja vad man vill av soluppgång och solnedgång, fester och tysta retreater, skidsemester i alperna, surfsemester på en söderhavsö, symfoniorkestrar, melodifestivaler, allsång på skansen, jazztrios, strängmusiken, kammarkörer, psykedelisk hårdrock, …
Eller tänk dig din favoritmaträtt, ditt favoritcafé, din favoritutflykt, din favoritlåt, ditt favoritradioprogram, din favoritleksak, din favoritvän; ALLA dina vänner, din favoritsport, din favoritbil, din favoritutsikt, dina bästa minnen, dina största förhoppningar, din starkaste längtan, … samtidigt och hela tiden, utan slut…
Kanske är det inte precis så i himlen, men beskrivningarna i Bibeln verkar vara ett försök att beskriva något som är så underbart att det inte går att beskriva.
Du som inte gillar att skotta snö – du slipper att skotta snö, du som inte gillar popmusik – du slipper det, du som inte gillar värmeböljor – du slipper det… eller kanske inte, men det står i Bibeln att då – i den framtiden, då Guds rike har kommit helt och hållet, och då Guds vilja sker hela tiden – finns det ingen klagan mer… Så antingen händer det något med oss, eller så händer det något med tillvaron. För det kommer inte finnas något att klaga på…
Tänk dig en tillvaro utan kräksjuka småbarn och brustna relationer… en tillvaro utan leukemidiagnoser, ångest, självmordstankar, hemlösa, utvisningshotade, och misshandlade. Och för att sträcka oss lite längre, en tillvaro utan svält, krig, flyktingläger, ond bråd död, AIDSsjuka barn och naturkatastrofer… Och vi har fortfarande inte ens nämnt Gud…
Du har kanske någon gång upplevt Guds närvaro. Kanske väldigt tydligt känt hans kärlek, eller hans nåd, eller hans omsorg, eller kanske att han talade till dig. Visst blir vi glada varje gång någon berättar ”jag kände det verkligen som om Gud var alldeles nära mig”, eller ”det var så tydligt att det var Gud som ville säga detta till mig”. DEN dagen, i den framtiden då Guds rike brutit fram helt och hållet, och då Guds vilja sker helt och hållet, är Gud ständigt nära, vi kan se honom och höra hans röst. Vi sjunger lovsång ansikte mot ansikte och det tar aldrig slut! Vi kommer få se och möta Jesus som gjort allt detta möjligt för oss… Vi kommer att få se in i hans ögon och uttrycka all vår tacksamhet direkt till honom; ansikte mot ansikte…
Som den tösen kan skriva 😉
Rapport…
GLAD!
Men det blev ju en bra dag…
…med tanke på sömnbristen fanns det väl vissa farhågor.
Härligt med att få leda lovsång idag. J som ramlade in på trummor alldeles i sista stund. S´s fina nya låt som blev så bra. Ett par rättså uppmuntrande samtal efteråt på fikat. Immanuel&Co hade blivit bra – härligt, det behövde vi! Åt lunch ute med barnen som vi inte träffat på ett helt dygn… Köpte med godis hem och slängde oss i sängen allihopa med film och godis. Småplock på kvällen…K var en stund hos favaorit-C som blivit granne nästan. Och såg ett märkligt teaterstycke ikväll på SVT med karaktären Filippa Bark som berörde. Skönt sensommarväder. Pirriga snart-skol-barn. Så… känslan i kväll är väl att det blev en bra dag.
Fint kontor
Så varmt och härligt sommarväder det var idag. Jag tog tillfället i akt och utnyttjade min fria arbetstid och stundtals kontorsfria tillvaro… Svårt att hitta bättre platser att tänka på… Maken har agerat paparazzi-fotograf…

Sommarsemester 2009
Så var den till ända…det är alltid lika overkligt att vara ledig så länge och alltid lika overkligt i efterhand att man verkligen rådit över sina dagar i flera, flera veckor.
Här min sommar i korthet:
1. En massa, massa fint väder.
2. En massa, massa morgnar med kaffekopp och trädgårdsnjutning.
3. Härlig vecka på Torp, härlig bilresa med Skagen o Liseberg som delmål.
4. Härlig dag på Hovs hallar.
5. Härliga sommarkvällar.
6. Första doppet i Lomma, en fredagskväll i början av juli då det var så sagolikt varmt.
7. Barnens många egna begivenheter med kompisar.
8. Familjens dag!
9. På slutet: Garderobsröj.
10. Fjärilsinvasionen som pågår!
11. Filmkvällar med T.
12. Träningspass på F&S.
13. mm
Lagom är bäst?
Idag sol… men tillräckligt mätt på sol och utomhusliv för att banga solen och vara inne och städa. Tillräckligt sugen på mer sommar för att känna att det gärna får komma ny värme som det tydligen ska… Att det blir härligt trots att det blir till att jobba… Kan nog inte bli så mycket bättre utgångsläge imorgon då arbetsåret obönhörligt drar igång.
Tänk att man behövde en regnig dag…
Idag lägrade sig friden. Barnen har varit sams hela dagen med sig själva, varandra och oss. Riktigt, riktigt mysigt att bara vara inne. Vi pysslade ett pyssel som sexåringen fick i födelsedagspresent. Har ätit god mat. Städat tre byråer och en garderob. Slängt en massa. Bäddat med rena lakan överallt. Lyssnat på bra musik under tiden. Svarat på tvåtusen frågor och påståenden från sexåringen. Vad lång dagen blev och vad mycket man hann. Inget var liksom bråttom när ändå inte solen sken… Konstigt! Och så ikväll; värsta skyfallet som jag mycket påpassligt prickade in exakt när jag skulle ut från affären med flera matkassar och sedan i och ur bil… Som en dränkt katt! När jag kommer hem står åttaåringen lika blöt i trädgården och njuter av sommarskyfallet. Höstmörkt ikväll alltså och det känns faktiskt förvånadsvärt bra. Hoppingivande!
Regndag – så skönt
När jag nu fick en svett-sand-sol-strand-dag igår så känns det nu helt underbart att vakna upp till ösregn och avslappnade kids och en dag att bara vara… Plus börja få ordning på kläderna i huset, vilket inbegriper hallgarderober, tvättstuga, garderober och byrålådor plus hallen i stort… Ska bli gött… så att man vet hur det står till med gympakläder, munkjackor, höstjackor, jeans, strumpor mm.



Augusti i trädgården
Mycket återstår att njuta av, men det mattas av i nyheter och det är tid att hinna med och se… Inte samma tempo och inte samma skira försiktiga grönska längre. Nu är det pampigt högväxt och senblommande… Ibland rangligt och skrangligt, vindpinat och risigt… Gillar min augustiträdgård!
