Eloge
Min dotters pianofröken Annika är hundrafalt värd en eloge! Hon måste vara världens mest uppmuntrande, snälla och positiva människa. (När hon blev rånad för något år sedan tyckte hon synd om rånaren). Hon kan hålla en hel pianolektion utan att säga ett enda ”inte så”, ”nu blev det fel”, eller något som upplevs minsta kravfyllt. Istället åker hon slalom och lyckas komma dit man ska genom att bara uppmuntra och visa på alternativ utan att man märker att man gjort fel… Henne skulle man gå i praktik hos…
Lunch med älsklingen
Idag föreslog min man att vi på vår sena lunch skulle hitta ngt nytt ställe (vi äter i princip alltid på Krua Thai, när vi kan äta tillsammans, där presonalen inte längre frågar vad vi vill dricka…) Så vi åkte Östergatan bort och hamnade på Ceder Café, tror jag det hette. Där åt vi jättego´ mat och det var så överraskande trevligt, med nya smaker och att äta på vacker tallrik… Rekommenderas! Att jag och maken har gått om varandra i tjänsten sedan förra måndags kväll gjorde lunchen destu mer trevlig. Jag hann bli rejält uppdaterad på hans framgångar som projektledare. Så härligt!
Förfasandets sköna konst
Den här bloggen är ju tänkt som min bromsmedicin mot det jag kallar förfasandet… Skönt att i klungan av föräldrar utanför dagis någotsånär inte ramla i fällan…
Lycklig? Tja… ”lyckan kommer, lyckan går; Gud förbliver Fader vår”… Vad är det vi jagar egentligen?
Annars hjälper stundande klassfest för K´s klass till att skapa en lätt lyckokänsla idag. den blir verkligen av!
Teologiska funderingar från en treåring
Det var ju ett tag sedan det hände nu, men har roat mig med att fnissa åt en del gamla citat från tiden då K var i tre-fyraårsåldern. Här är ett par, ganska roliga, med tanke på att det är en treåring som kläckt dem…
”Följande dialog angående Jesus utspelades ikväll när Ea nattade K:
… … – Hjälper han oss?
– Ja
-Hjälper han oss i kyrkan?
-Han hjälper oss överallt
– I Stockholm eller?…… ”
Och så en till… (nu från K, 4 år)
”-Hur har Gud gjort oss? På motfrågan ”Hur tror du?” svarade K: Först limmade han på huvudet och sedan blodet, och sedan benen o sedan rumpan. Nej förresten rumpan blev när han limmade på benen…”
Eloge
Eloge 1 till Coop Forum som låter en scanna och hoppa förbi alla köer. Eloge 2 till mina barn som var helt fantastiska, och kom med smarta tips på vad vi kunde handla. Faktiskt. Eller vad sägs om färsk ananas och riskakor. Mums!
♥
Hjälp att fnissa
Ur våra barns dagboksblogg då K var tre år:
”K stod som sagt vid fönstret och flyttade alla prydnadsstenar från en fat med ett tjockt ljus, till locket på en glasburk. Det där med att flytta på de där stenarna har genom alla år varit en stötesten för mamma, så K hade det tämligen aktuellt för sig att det inte är så populärt. Hon gör ändå följande uttalande:
– Titta, mamma! Jag har flyttat alla stenarna till burken! HÄFTIGT!!!
När hon även börjat plocka stenarna från en blomkruka och berättat att det var för att mamma fyller år frågade hon
– Visst blir det fint mamma?!
-Ja, visst, svarade mamma (ngt uppgiven)
– Då får du inte säga; (med tillgjord, pipig röst) ”Du får inte flytta på stenarna!”
K tittade också på en något vissen rest av en ”Hjärtan på en tråd” i en kruka, lyfte upp den med rötter och allt och undrade försiktigt:
– Mamma, vad ska man ha den här till?
Angeläget ämne…
…tydligen. På Google, sökord lycka, blev resultatet:
Resultat 1 – 10 av ungefär 7 550 000 vid sökning efter lycka. (0,14 sekunder) .
Måste undra om sju och en halv miljon träffar vid sökning efter lycka (dubbelbottnat) ger några verkliga svar. Annars är här en träff som nog kommer rätt långt ner på listan…
”Lyckligt det folk som vet att hylla dig, Herre (Gud), de får vandra i ditt ansiktes ljus. De gläder sig ständigt över ditt namn och jublar över din rättfärdighet, ty du (Gud) är deras styrka och glans”
Psaltaren i Gamla Testamentet kapitel 89, vers 16 och 17
Hur många lyckopoäng kan man komma upp i före kl tio en helt vanlig måndagsmorgon?
1. Jag hann vakna innan min man åkte till Alingsås; så väl tillbaka i sängen fanns doften från hans kind på min.
2. Väl tillbaka i sängen fanns också värmen från sjuåringen som hamnat där efter en mardröm. Just med det barnet händer det så sällan så det var bara att passa på att njuta.
3. När jag hojtade på femåringen att klä på sig kom det något överraskande svaret ”Det har jag redan gjort”…
4. Vi kom iväg i tid till skolan! Vilken fröjd att inte stressa!
5. Mötet med K´s fröken; alltid lika fantastiskt. Hon är ett mirakel av pedagogik, fingertoppskänslighet och värme!
6. Mötet med andra klassmamman, som fått sitt schema: Vi kan genomföra klassfesten. Det blir kanon!
7. E´s möte med sin farmor. De har verkligen ”something going on”.
8. Mitt möte med ensamheten hemma igen efter morgonracet. Mitt lilla hus, mina senblommande rosor, kaffet som fortfarande var varmt, stundande stund på gymet.
9. Eftervärmen från helgen som innehöll mer beröm än hela det sammantagna gångna året… Bra för ett utsvultet ego…
10. Följande kommentar på min mans blogg:
”Själv blev jag väldigt lycklig i morse när jag skulle hänga upp tvätten jag lagt i maskinen igår och upptäckte att allt utom Klaras tröja var sådant som kunde stoppas in i tumlaren. Lycka är, på tal om det, också att ha många kalsonger.”
Älskling, har du tvättat?!
Och det som allt startade med
finns på den här adressen http://www.sr.se/cgi-bin/p4/nyhetssidor/sandningsarkiv.asp?programID=2976 typ en stund in i programmets del 3, som sändes den 26 september.
Spgedi
En femåring ska ju inte alls kunna stava, men vår femåring, som dessutom är väldigt out-of-the-box i sin kreativitet, bryr sig inte om vare sig sin ringa ålder eller att det finns regler att följa… Så idag när hon längtade hem till middagen, och vi andra fortfarande ville vara kvar på kyrkfikat skrev hon ner lite tankar på en papperslapp, varav ”spgedi” nog var det raraste…