Morgonbonus
Ligan med hur lätt det är att få upp oss på morgonen ser ut så här:
1. T
2. Åttaåringen
3. –
4. –
5. –
6. Jag
7.-
8.-
9.-
10.-
11.-
12.-
13.-
14.-
15. Sexåringen
När åttaåringen imorse klev upp i egen kraft och T för längesedan gått ner för att sätta på kaffe och duscha frågade jag sömndrucken om hon kunde gå in till lillasyster/sexåringen för att tända hennes lampa… Då upptäcktes att ingen låg i hennes säng. Vi hittade istället sexåringen fullt påklädd nere i soffan…
Där sparade vi in energiförbrukning nog att förflytta ett helt köpcentrum…
Dagens ljusglimt
httpv://www.youtube.com/watch?v=pWQzmb3xjn8&feature=related
En ung Mariah Carey sjunger Hark now… (1991)
En historisk dag
Gudstjänsten idag…den går nog till historien. Om den här dagen kommer vi nog säga:
Minns ni den söndagen…när vi döpte 7 ungdomar varav flertalet har vuxit upp i församlingen…när vi fick säga till folk att ”snart finns det sittplatser, när barnen gått ner kommer ni kunna få plats”… när vi var 40 barn på söndagsskolan, mellan 4 och 9 år… när vi välkomnade 24 nya medlemmar på en och samma gång… när vi inte fick plats att fika alla samtidigt… när horder av barn trängdes framme vid estraden för att se dopet… Minns ni den söndagen… minns ni att vi redan då förstod att det var starten på något nytt… att det var en bit av framtiden vi fick del av…
Ljusglimtar
Nu är det 20 dagar kvar till första advent… Sedan brukar det vara lite enklare att överleva… Dags att fundera på ljusglimtar…kanske en daglig ljusglimt skulle vara lagom… Medans den blöta och mörka november tuffar på…
Själv drar jag till Linköping imorgon för tre dagars pastorsdagar… Låter ju som en potentiell ljusglimt….
Spontantårta
Sexåringen tyckte det var för dåligt att vi inte hade farsdagstårta. Så hon och pappan ifråga, åkte iväg och köpte lite grejer och skapade denna kreation!
Höstsoppa
Mörkret faller utanför… ljusen brinner… och T lagar Gulaschsoppa!
Upp
Idag var vi på familjefilmen Upp, sedan länge planerat. Sist barnen var på bio såg vi reklamen om den och har väntat… Vilken mysig och spännande film och med budskap här och där… Den gamle mannen som efter sin frus död försökte förverkliga den dröm hon närt men som det alltid kommit något ivägen för; att resa till Paradisfallet. Till slut på sin ålderdom far han iväg och när han misslyckats som han tror hittar han sin frus ”Äventyrsbok” där hon för längesedan visade de tomma bladen, där tanken var att fylla på med alla äventyr hon skulle uppleva vid Paradisfallet. Nu råkar han vända blad och ser att hon fortsatt med deras gemensamma liv, lyckliga stunder i läsfotöljerna, picknickar…
Så…
Livet är det äventyr som man kanske missar om man bara har siktet på det ouppnåeliga Stora Äventyret som inte blir till.
En kopp kaffe…
Blev påmind om den här lilla berättelsen idag:
”En professor stod inför sina filosofistudenter med några föremål på bordet framför sig. När lektionen började lyfte han under tystnad upp en mycket stor och tom majonnäsburk av glas och började fylla den upp till kanten med golfbollar.
Han frågade sedan sina studenter om burken var full. Studenterna samtyckte till att den var det.
Då lyfte professorn upp en ask med småsten och hällde dem i burken. Han skakade den lätt. Småstenarna rullade ner i tomrummen mellan golfbollarna.
Återigen frågade han studenterna om burken var full. De höll med om att den var det. Därefter lyfte professorn upp en ask med sand och hällde sanden i burken. Naturligtvis fyllde sanden upp resten av tomrummen.
Han frågade ännu en gång om burken var full. Studenterna svarade med ett enhälligt ”ja”.
Då lyfte professorn fram två koppar kaffe som stått under bordet och hällde hela deras innehåll i burken, vilket effektivt fyllde upp det återstående tomrum som kunde finnas kvar mellan sandkornen. Studenterna skrattade.
”Nu”, sa professorn medan skratten klingade ut, ”vill jag att ni påminns om att den här burken representerar ert liv. Golfbollarna representerar de viktiga sakerna. Familj, barn, hälsa och annat som ligger passionerat i ert hjärta. Sådant som – om allt annat gick förlorat och bara dessa återstod – ändå skulle uppfylla och berika ert liv.
Småstenarna representerar andra sakerna som betyder något, som ett hem, jobb och bil. Sanden representerar allt annat – småsakerna. ”Om ni lägger sanden i burken först”, fortsatte professorn, ”går det inte att få plats med golfbollarna eller småstenen. Samma sak är det med livet. Om du lägger all tid och energi på småsaker finns det inte plats för det som är viktigt för dig.
Så… var uppmärksam på det som är oumbärligt för din lycka och förnöjsamhet. Umgås med dina barn. Ta med din partner ut på middag. Ägna en omgång till åt det som gör dig passionerad. Tids nog kan du städa huset och annat som är mindre viktigt.
Ta hand om ”golfbollarna” först – sakerna som verkligen betyder något. Återställ det som är viktigast i ditt liv. Resten är bara sand.”
En av studenterna räckte upp sin hand och frågade vad kaffet representerar. Professorn log. ”Jag är glad att du frågar. Kaffet finns med för att visa er; att hur fullt och pressat ert liv än känns, så finns det alltid plats för en fika med en vän” ”
Så… tack Lotta !!
Bra idag
Gott att va ett team när det återigen var dags för Immannuel&Co.
Gott att ha goda medarbetare när det kört ihop sig i gudstjänstplaneringen.
Gott att se en massa barn ligga på mysiga mattan och rita och rita och rita trots att dagens gudstjänst var slut för länge sedan.
Gott med positiva glada tillrop när man själv var lite tveksam.
Härligt att träna med söstra mi.
Mysigt att äta mat med goda vännerna, medan höstmörkret föll utanför.
Fantastiskt att ha haft den lugnaste helgen på länge.
Gött att ledig dag väntar imorgon.
Vilodygn
Nu är vi nere i varv… Åttaåringen försvann för ett dygn sedan till kompis. Vi hängde med sexåringen ett tag tills det var dags att levera henne till farmor för övernattning. Hem, duscha, äta god mat och sedan gå på sena bion. Sova ut, kaffe på sängen, ligga kvar, ta det långsamt, äta frukost i Västra Hamnen, hämta sexåringen och skjutsa direkt till kompis, handla i sakta mak, mecka i trädgården i sköna höstluften, softa på soffan, fixa till mat… Vilket skönt dygn…längesedan hjärtat slog så sakta, andingen var så långt nere och själen kände sådan frid, liksom sinnet…
Nu återvänder snart barnen…vi ska småpyssla med morgondagens mat, småstäda. Sedan gå till kyrkogården och tända ljus, och sedan ha mysfilmkväll med kidsen…
Ja, och det är vår bröllopsdag idag. 11:e.