Min faster
Min faster Gunnel kom in i mitt liv alldeles från början. Hon var ung då och utbildade sig till förskollärare. Sitt examensarbete innehåller bl a observationer av mig! När jag flyttade från Göteborg blev det dåligt med deltagande på släktbegivenheter och det gick typ tio år nästan utan att jag träffade min släkt. I augusti fördes alla samman, kusiner, kusinbarn, alla fastrar, för att fira flera 70- och 60årsdagar. Blev indragen i en värme som jag glömt bort, och blev alldeles tagen av den öppna famn som den släkten är. Trots att mina fastrar har egna barnbarn nu tog de ändå mina barn till sig med en sådan självklarhet och stolthet. På vår lilla resa nu innan jul vågade vi oss på att ringa upp Gunnel och fråga om nattlogi och det blev ju bara en så mysig fredagskväll och lördagsmorgon vid deras köksbord.
Rocky Road Fudge
Det blev en hel del julgodis till slut, trots att vi egentligen bara tänkt göra knäck plus något mer kanske. Hittade ett recept på nätet som jag testade. Blev riktigt gott och var kul att göra. Hade glömt köpa jordnötter dock, så det blev mandel, hasselnötter och russin istället, lite mer juligt. Vet ju egentligen inte hur originalet smakar nu, hmmm… Men någon annan kan ju undersöka det.
Konst
Ibland köper vi taveldukar till oss alla och går lös med mysiga akrylfärger. Eftersom ingen av oss egentligen kan, blir det ganska trevligt för alla… T´s tavlor är vi dock mest stolta över så de hänger i flest rum. Annars så har vi fyllt väggarna i trappan upp till andra våningen med allas alster som inte får plats i övriga rum…
På Systrarna Grene kan man köpa både färg och duk för en billig penning och unna sig att kladda loss, så här på tredjedag jul.
Här är mitt alster som sjuåringen tingat att ha på sitt rum:
Äntligen lite att skriva på minuskontot…
Under de senaste tre veckorna har man mest fått sätta upp saker på pluskontot… det har ätits julmat, firats av med extrafikan, bakats och provsmakat…. men idag blev det femtio minuter på bandet… så lite minus där…dock ej slutsumman kanske…
Min dotter har startat en blogg!
Nu har min sjuåring en blogg. ”Min lilla dagbok” heter den. Närma dig den med respekt!
klarahultberg.gnossa.se
Teknikens under
Nu surfar T på Youtube via min mobiltelefon och spelar upp ljudet via dockningen till iPoden som nu istället är kopplad till bluetooth-grejen till hörsnäckan på hans mobiltelefon… Eller nå´t… Nu försöker han dessutom förklara det för mig… ”Jag har parat ihop den här med din telefon”… Via Youtube???? 
Finaste granen i stan
Vår gran är väldigt SNYGG. Inte en icke-matckande kula så långt ögat når. I år drog T det ett snäpp till och köpte ÄNGLAHÅR. När den var färdigklädd utbrast femåringen ”ÅÅÅÅÅÅÅHHHHH vad fin den är!!! Ville vi ha den allra julaste?”
Vad som är viktigast
Vår julafton var nog väldans bra på många sätt. Vacker dukning, supergod mat, finaste granen i sta´n, snygg julmusik i bra blandning, lagom mycket julklappar, mysig allsång, julevangeliet med utantill-recitation… Allt det skapar ju yttre förutsättningar för att det ska bli den minnesvärda julafton som tidningarnas rubriker skrikit ut att vi behöver skapa. Men i eftervärmen från säkert femtio levande ljus är det ändå värmen från de människor som var här som värmer mest. Att alla fem barn var på plats samtidigt, att faster L var ledig, att farmor&farfar var hemma… Att fylla upp ett långt bord med familj, det är helt enkelt alldeles underbart.
Juldagen!
Idag är det en av de bästa dagarna på året enligt mitt tycke. Jag tror att t o m barnen tycker det. Femåringen frågade imorse ”Ska vi göra något? ska vi ha gäster? ska vi handla?” När jag svarade nej på alla frågor pinnade hon iväg och började leka på sitt rum med säkert en del nya saker. Att bara dra fram färdig julmat ur kylen, färdigt fika, färdigt godis…njuta av resterna av gårdagens dukning och hinna andas mellan varven…det är så fantastiskt.Dessutom måste det vara en av de dagar på året som har minst förväntingar på sig efter den stora förväntanskulmen som är på julafton… Njuter av Norah Jones-plattan vi fått av T´s Sebastian, och så har vi spelat ett av de nya spelen… Julefrid!